Flykt- och förträngningsmekanismer i vår tid

I vår föreställning kring hur vi uppfattar vårt liv och den verklighet som vi omges av idag finns som jag ser det viktiga punkter att redogöra för. Psykologiska verktyg för att förstå vad vi ställs inför dagligen i vardagslivet är nödvändig för att bilda en översyn på de slag som jag här vill göra. Genom ett betraktelsesätt genom historiska erfarenheter leder oss till en vidare förståelse skapas en helhet där vårt betraktelsesätt fördjupas och klarnar.

Det första jag vill inleda med är något som vi alla djupt inne anar och som på inget sätt är någonting nytt i debatten. Men likväl behövs det sägas och vi måste börja tänka mycket mer på detta om en utveckling mot ett spännande, demokratiskt samtal ska kunna ske. Någon som skrivit mycket i detta ämne är den amerikanske psykologen, författaren och filosofen Rollo May vilken på är min personliga favorit i diskussionen  i detta ämne.

Vi som lever i väst och är medelinkomsttagare använder materiell konsumtion i stor utsträckning som psykologerna skulle betrakta som en flyktmekanism eller till förträngning. Går vi omkring i ett mer eller mindre välbärgat kvarter finns alltid en bil eller två, hus och stor tomt. Alla kläder vi köper som sällan används och den maten som kastas i butikerna är tecken på att det samhälle som vi gemensamt byggt upp successivt har urholkats på tron på ett större gemensamt värde där saker och ting mer och mer saknar betydelse. I ett samhälle där saker och ting mer urvattnas och där meningen med våra handlingar förfaller vag eller otydligt hamnar konsumtion, den överdrivna materiella konsumtionen främst då vi skapar oss en världsbild som dels ska passa oss själva och världen som vi omges av. Västvärlden har under flera år har detta problem, men då konsumtionen lett till högre ekonomisk tillväxt har sambanden mellan vår överdrivna konsumtion mestadels setts om något positivt, utan att på goda grunder diskuteras och undersökts vidare. Kläder, skor mat vatten och bostäder gör livet lättare för många människor i runt om i världen. Vad gör vi när vi har dessa materiella värden i vårt land, och kan leva ett så bra liv som många människor i den fattiga delen av världen bara kan drömma om.

Jo, vi använder detta försprång till att fortsätta konsumera. Kök, bilar, båtar utlandsresor. Varför? Som jag ser det finns det en brist i ett samhälle vars gemensamma värden har urholkats och religionen roll mest har betydelse. Vår överkonsumtion är ett tecken på att vi egentligen vill fly bort från något? Kanske vårt samhälle eller från oss själva. Under en tid fungerar detta ganska skapligt. Det vi köper ger oss en tillfällig tillfredsställelse av vårt begär. Sedan då? Ja överkonsumtionen fungerar sällan bra för att skapa djupare medvetenhet i livet eller att lära oss förstå mer om oss själva vilket kan vara några av de punkter vi oftare vill undvika. Varför renoverar vi ett kök för flera hundra tusen för att sedan jobba övertid så pass mycket att vi sedan köper hem färdigmat?

Vårt materiella välstånd har lett oss till en återvändsgränd. Livet får inte en djupare mening. Våra sociala relationer ökar inte i kvalitet när hela tiden ska köpa nya saker och ge efter för varje litet begär vi får. Det är väldigt lätt att utifrån göra denna analys och sedan konstatera detta faktum men att förstå de verkliga anledningarna till vår konsumtion måste vi gå ytterligare lite längre i vår psykologiska analys.